En torsdag

Så var det då avskedsdags för första Erasmus-vännen. Vår italienska Giulia skulle åka hem igen. Det är så svårt att förstå att det redan börjar ta slut!

Det blev ett par trevliga timmar på Rue des abesses i Montmartre, med vinden böljandes mellan de stora öppna fönstrena och happy hour drinkarna med sugrör och paraplyer och limebitar stoltserande på borden. Inte helt illa. Vi var ett antal Erasmus och så många av Giulgias franska vänner från hennes Mastersklass på INSEEC.



Några av avskedsfirarna medsols från överst vänster: Marias iransk-svenska vänninna tillsammans med kvällens huvudpunkt Giulia, kinesiska Greta med en av Giulias franska vänninnor, tyska Maria, Greta och jag, och slutligen de två söta tyskorna!

När jag började känna mig färdig därborta var det dags för nästa etapp för kvällen, After Work med Nettans kollegor på The Frog and The Princess borta i Saint Germain som jag behagligt nog hittade till. Men. Det var det här med mat och kontanter. Jag behövde mat, verkligen. Var så hungrig att det var halshuggningsdags på stackars vänner annars. Men då behöver jag ju kontanter till mat och till senare. Tror ni inte att uteliggarna bestämt sig för att slå läger under de tre automater jag känner till? Inte en chans att jag ensam flicka tränger mig emellan och tar ut kontanter inför deras ögon. Jag är inte dum! Jag vet mycket väl att de skulle ta mina pengar. Så, dags att leta automat, leta mat och sen vandra bort till Annette, efter en lång tunnelbaneresa. Det tog ju en timme från det jag ringde tills jag var hos henne! Och... då ska de gå och äta! Snacka om att jag kände mig dum, jag hade just ätit och missat kvällen. Men jag fick tillstånd att följa med och dricka vin istället, så kvällen avslutades på en mysig pizzeria i glatt samspråk med en av Annettes kolleger, hans fästmö och dennas bästa väninnna. Och Nettan och jag förstås. Det blev en oväntat trevlig kväll måste jag säga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0