Tur man blev vän med städaren till slut

Hjälp. Jag lyckades till slut. Stora fasan. Tack och lov att jag gjorde det mitt på dagen!

Alltså hemma hos mig har alla fåniga brickkort till de fåniga dörrarna. Eftersom du inte har något mer än kylskåp och lavabo på rummet så måste du alltså ta med dig nyckeln lite varstans. Till toa. Till köket för att diska. Till köket för att värma kaffe. Till köket för att laga mat. Till badrummet för att duscha. Tur den blir ren då i alla fall, eftersom den får följa med in på toa och in i duschen. Lite äckligt när man tänker på det.

Mardrömmen är naturligtvis att glömma nyckeln på rummet, för då kommer du inte in någonstans. Men den absolut värsta är att glömma den en fredagkväll när alla gått hem - då får du tillbaka den måndagmorgon. Om du inte ringer någon och ber snällt. Men de uppskattar sällan det har jag hört. Eller ännu värre, glömma den en torsdagseftermiddag när receptionen har fredagsstängt. Hua.

Ja, så jag har varit nitisk. Toknitisk. Men så skulle jag tvätta. Och jag pluggade innan - timern ringde, jag studsar upp för att hinna ta torktumlaren innan någon annan tar den och springer ut. Utan nyckeln. Vad naken man kan känna sig!

Jag säger då det, tur att jag har blivit vän med städaren nu i alla fall. Jag både kom in och slapp få arga blickar och suckar av franska städdamer och receptionister. Det gäller att planera i förväg, som de säger.

Kommentarer
Postat av: Josse

det gäller att ställa sig in hos rätt personer som Miguel sa.. :P

2010-04-28 @ 23:19:33
URL: http://metrobloggen.se/knockyourselfout
Postat av: Linda

Och rätt personer är förvånansvärt ofta inte Obama och hans gelikar.. ;)

2010-04-29 @ 12:10:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0