L'aventure ou L'avenir?

När pappa farit tog jag mig en promenad, från Place de la Concorde och Les Tuileries, där Marie Antoinette bland annat satt inspärrad under franska revolutionen, uppvaktad av Von Fersen under hans idoga försök att frita den unga drottningen. Jag vet inte om de historiska vingslagen var så starka, men parken med dess fontäner var onekligen vacker. Något säger mig att det kommer vara the place to be när sommaren nalkas och Seines svala fläktar blir en välkommen nyhet.



Just nu var mer kyla inte precis det jag längtade efter dock, och inte heller min kamera. Den förfrös mina bilder, ganska bokstavligt. Promenaden fortsatte jag mot Notre Dame via la Ponte Neuf. Jag läste någonstans att den nya bron egentligen är den äldsta bron i Paris, men representerar de nya sättet att bygga broar, dvs utan hus på. Om inte annat förstår jag att fransmännen är stolta. Bron är väldigt vacker med sina gamla gatulyktor, där den sträcker sig över den sävliga Seine och den vassa Île de la cité.

Till sist vandrade jag förbi sjukhuset på samma lilla ö, det är fortfarande i bruk vad jag kan förstå. Hôtel Dieu - Guds hotell. Jag är inte säker på att det bådade så gott för de stackare som vårdades där. Så fortsatte jag upp mot Centre Pompoidou och Les Halles för att nosa lite på rean. Till slut föll jag dock för tröttheten och for hem för att vila tills jag skulle träffa mina vänner för en fika (vilket naturligtvis i Paris blir ett glas vin, minst). Fast jag tror inte jag vilade något, inte när det finns skype och goda vänner och familj att prata med. Det kan jag säga, tråkigt har jag inte haft en enda gång hittills och vila - det kan man göra i graven. Fast helst inte på Hôtel Dieu.